![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
På 1920-talet tog hans syskonson Marcel Contreras over bryggeriet och under hans tid fick bryggeriet sin nuvarande form. Sonen Willy tog över 1957 och idag leds bryggeriet av Frederik De Vrieze som är gift med Ann Contreras. VALEIR: En knekt som enligt legenden slogs 1453 vid slaget om Gavere (strax söder om Gent). Valeir står staty vid byns torg, en staty som har inspirerat bryggaren vad gäller såväl namn som grafisk utformning av etikett och glas.
Inför 2008 års lansering, skrev Livets Goda nr 32 ”Som vanligt bjuder Belgarna på de mest spännande ölnyheterna där maj-nyheten från Brouwerij Contreras sticker ut lite starkare med sin karaktärsrika stil. Syrlig fruktig doft av äpple och citrus med karamelltoner i bakgrunden. Fyllig, sötfruktig smak i läcker stil som matchar citrusmarinerad ugnsstekt kyckling.” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BROUWERIJ DE RANKE: År 1994 drog bryggaren och ölentusiasten Nino Bacelle igång egen verksamhet. Han bryggde först hos Deca i Vleteren, och första produkten var klosterölet Guldenberg. 1996 anslöt Guido Devos och företaget fick namnet ”De Ranke” efter humleväxten, varpå dessa målmedvetna och kompromisslösa herrar byggde upp en gedigen ölportfölj där kvalité, traditioner och humle står i centrum.
Sedan 2005 har man ett eget bryggeri i Dottignies i s-västra Belgien.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BROUWERIJ STRUBBE: Bryggarfamiljen Strubbe i den lilla byn Ichtegem har bryggt öl sedan landet föddes, 1830. Carolus Strubbe, bonde och bryggare, arbetade på fälten på sommaren och bryggde öl på vintern, som många andra på den här tiden. Sex generationer senare leds det lilla bryggeriet, beläget alldeles intill kyrkan mitt i byn, alltjämt av familjen Strubbe i form av kusinerna Norbert och hans son Stefaan och Marc Strubbe. ICHTEGEMS GRAND CRU är
en ekfatslagrad ”flemish red ale” som togs fram till bryggeriets
175-års jubileum, våren 2006. Det är en ”ädlare”
version av bryggeriets traditionella Ichtegems Oud Bruin med högre
syra, mer kropp och elegans.
Livets Goda nr 44 skriver så här om Cuvée 2007: ”Snyggt mahognyfärgad öl med stor, syrlig doft. Frisk och mycket syrlig smak av körsbär och lite citrus med avrundande karamellton och läcker eftersmak. Servera till stekt ankbröst med rotfrukter och champinjoner. 89 LGP”. Livets Goda nr 37 skriver så här om Cuvée 2006, som lanserades februari 2009: ”Mörkbrun öl med doft av pumpernickel, syrlig äppelmust och mörk choklad. Läcker, komplex smak med rostade inslag som samsas med rejäl syra och friskhet i eftersmaken. Servera till honungsglaserat ankbröst med rödvinssås smaksatt med kakao”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BRASSERIE ARTISANALE DE RULLES: År 2000 förverkligade Grégory Verhelst sin dröm och startade bryggeri i hembyn Rulles i södra Belgien. Han var fast besluten att göra 2 saker: att endast brygga EN ljus ale (men en perfekt sådan) och alltid sälja merparten av sin öl i närområdet.
Sedan dess har han brutit bägge löftena: han brygger flera sorters öl och exporterar till USA, Frankrike, Italien, Finland och Danmark. Fortfarande säljer han dock mest lokalt men som Tim Webb skriver i sin bok 100 Belgian Beers to Drink Before You Die: “This will not last. If he stays true to his standards, the world will beat a path to his door”.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BROUWERIJ DE GLAZEN TOREN: Grunden till detta bryggeri lades på slutet av 1980-talet, då två ölfantaster träffades: Jef van den Steen, öljournalist, föreläsare och författare samt Dirk De Pauw. De började brygga hemma men beslutade att gå en 3-årig utbildning för att förkovra sig. Ölet blev bättre och drömmen om ett eget bryggeri tog fastare former. Man köpte in begagnad utrustning och det som var tänkt att bli hobbylokal och garage blev bryggeri. Senare tillkom en tredje ölfantast, Mark De Neef, varpå bryggeriet officiellt grundades 1 januari 2004. Den första brygden följde i augusti samma år: ”Saison d’Erpe-Mere”, som gjorde succé och följdes av en tripel, ”Ondineke”. USA visade snabbt intresse, därefter Japan och efterfrågan växte. En winterscotch, ”Canaster” togs fram, en dubbel veteöl ”Jan De Lichte” och senare en dubbel spéciale belge, ”Cuvée Angélique”, speciellt för den amerikanska marknaden. Ganska snart växte man ur den gamla utrustningen varpå en ny specialbeställdes från Tyskland. Den togs i bruk 15 januari 2007. Senare har också nya jästankar införskaffats och nyligen har bygglovet godkänts för att kunna utöka varmjäsningsrummet. Man brygger mellan 1 100 och 2 000 liter per gång, en gång varannan vecka, maximalt 50 000 liter per år. Förutom humlepellets vid själva vörtkokningen används även färsk aromhumle från en egen Hallertau-odling vid Aalst. Ölen varken filtreras eller pastöriseras, alla sorter genomgår en andra jäsning på 75 cl-flaska, varpå de lindas in i papper.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BRASSERIE CARACOLE: År 1990 började 4 kompisar brygga öl i Namur. Folk från Namur sägs vara långsamma och kallas därför ”caracoles”, sniglar, vilket blev bryggeriets namn och logo. När kompisarna ett par år senare letade bryggeriutrustning stötte de på en gammal bryggerilokal i Falmignoul utanför Dinant. På frågan vad som fanns till salu fick man svaret ”allt, inklusive byggnaden”. Och så flyttade bryggeriet in i en lokal som sedan 1767 varit bryggeri och är ett av få bryggerier som fortfarande värmer bryggvattnet med ved. Första brygden gjordes 14 augusti 1994 och sedan 1997 arbetar François Tonglet heltid med bryggeriet. Han är en av två delägare och därtill har man tre anställda.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BROUWERIJ ROMAN: Bryggarfamiljen Romans historia i Mater, strax utanför Oudenaarde, börjar redan år 1545, när Joos Roman tog över härbärget De Clocke (med bondgård, mälteri, bryggeri mm) vid handelsvägen från Tyskland till Frankrike. 12 generationer senare, närmare bestämt år 1927, blev bryggeriet huvudsysselsättningen inom släkten och ombildades till ett AB, där Louis Ch. J. Roman, den trettonde generationen, fortfarande är ansvarig. Hans barn, fjortonde generationen, arbetar nu också i detta Belgiens äldsta familjebryggeri. Bryggeriet förnyades helt 1930 och kunde tack vare det traditionella bruna ölet, Roman Oudenaards, slå sig igenom andra världskrigets vedermödor. Efter 1945 förflyttades dock fokus, som hos så många andra bryggerier, till underjästa öl, men på 1980-talet började man åter brygga överjästa öl, denna gång med efterjäsning på flaska.
ENAME: Enligt Verdunfördraget i 843, där Karl den Stores rike delades upp i 3 delar, bildade floden Schelde gränsen mellan bl.a. Flandern och det tyska Kejsarriket. Kejsaren byggde på 3 olika platser borgar för att hindra franska kungen och hans allierade, Greven av Flandern, att korsa floden. Runt en av dessa borgar stiftades således år 974 byn Ename, som 1063 intogs av Greven av Flandern. Bosättningen förstördes och borgen byggdes om till ett kloster där en grupp benediktinermunkar bosatte sig. Från denna period härstammar också bryggtraditionen i Ename, som ligger strax utanför staden Oudenaarde. I sju sekler bodde och arbetade munkarna här, men fördrevs vid Napoleons invasion. Klostret såldes, revs och byggdes aldrig upp på nytt. Numera är området en arkeologisk park, och bryggeriet Roman, som bryggde sina första Ename-öl år 1990, stödjer verksamheten av såväl parken som det lokala museet genom att bidra med en del av försäljningsvinsten. Ename-portföljen består av Ename Blond (sedan 1997), Ename Dubbel och Ename Tripel (båda sedan 1990) och vinterölet Ename Cuvée 974 (sedan 2002).
Gyllengul färg med fast, gräddig skumkrona.
Komplex doft med såväl maltsötma, apelsinfrukt som lite
humle. Samma upplevelser i smaken men med lite mer humlebeska samt en
kraftig men torr eftersmak.
Mörk rödbrun färg med en gräddig
stabil och finmaskig skumkrona. Doftar karamell, bränd malt, mörk
choklad, alkohol, söt frukt. I smaken dominerar karamell och beskan
från bränd malt och humle. Dessa återspeglas också
i eftersmaken, så att den slutar torr. Några esteraromer påminner
om lite tyngre frukt (fikon).
Skumkronan är snövit och stabil, de något
grövre bubblorna gör att skummet liknar vispad äggvita.
Ett djupt gyllene öl med lätta, rogivande pärlor. Doftar
mjukt maltig, lätt kryddig och fruktig med en aning kokta grönsaker.
Första smakupplevelsen är ganska lätt men väl i munnen
avslöjas en fyllig, mjukmaltig smak som slutar beskt. Den torra frukten
påminner om ananas, kryddorna begränsar sig till en livlig,
nästan pepprig sensation i avslutningen.
Kopparfärgad ale med rödaktig ton. En fin doft av malt, friska äpplen och söta kryddor som vanilj och kryddnejlika. Lätt sötaktiga toner av bränd karamell, som fylls på med en lätt, jordaktig beska i gommen. Eftersmaken är medellång, med en aning kvardröjande karamellsötma, men lämnar gommen torr.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . |
| |
|
|
|
|
info@belgodeli.se |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||